zandrakev

Tänk er 2 små söta flickor på 8 och 9 år som med små nätta fina röster sjunger detta otrolig fina men ändå sorgsna:

I en sal på lassarettet där det vita sängar stodd,
låg en bröstsjuk liten flicka, blåa ögon lockigt hår.
Vintern kom och flickan fråga
får jag komma hem till Mor?
Ja till Våren får du säkert komma hem till Far och Mor.
Våren kom och flickan fråga
får jag komma hem till Mor?
Ja till Sommarn får du säkert komma hem till Far och Mor.
Sommarn kom och flickan fråga
får jag komma hem till Mor?
Ja till Hösten får du säkert komma hem till Far och Mor.
Hösten kom och flickan fråga
får jag komma hem till Mor?
Ja till Vintern får du säkert komma hem till Far och Mor.
Vintern kom och flingor falla, över flickans lilla grav.
Hon fick aldrig, aldrig nånsin komma hem till Mor och Far.

Helt plötsligt började dem sjunga denna fina låt och jag tänkte inge mer på det hörde inte riktigt vad dem sjöng tills jag hörde sista versen ch då bad jag dem sjunga igen.
Jag rös och vart blöt i ögonen..

Ta hand om varann!